§°§°
Funderar på om mina rim är bra?? Och posar, såklart.
Bestämmer mig för att jag är glad.
Idag har jag öppnat paket ur julstrumpan, gjort mig fin och ätit tills jag mådde illa, har även rimmat klart. Nu ska jag bära ner mitt gäng med julklappar till granen + se på kalle anka och äta massa julgodis.
C ya on the flipsyde. Och Go' Jul för den delen. Puss!
101101101
Harald hade fest och det första jag gjorde var att välta ett glas. Detta sår kom dock senare under natten då jag skulle ta ut en kopp ur det ena skåpet och råkade ta sönder även en kopp (= skar mig och fick skalmanplåster, gött)
Kvallspromenader 5x per vecka tack.
Besökte de nya lokalerna.
Liten spelning i fin lokal med dåligt ljud och en akustik som liknar en kyrkas.
Det var storm med klass 3varning och vi ångrade om och om igen att vi över huvudtaget gick ut.
Casual Street Food julpyntade och jag råkade sätta på den sjungande samt dansande tomten pga älskar att trycka på knappar.
Casual Street Food julpyntade och jag råkade sätta på den sjungande samt dansande tomten pga älskar att trycka på knappar.
Hade Beyoncés nya album funnits på spotify så känns det som att det hade det varit det mest spelade, har spelat det på replay sen i Fredags morse.
Kan jag få pris för att jag är dålig på att dokumentera mitt liv med bilder nu då jag inte orkar ta med mig kameran någonstans och bara glömmer bort att fota? Anar även fortfarande lite rädsla samt obekvämhet med att blogga på denna blogg, gäller att bli trygg. Innan jag känner mig bekväm verkar det ju främst bli kladdiga, osammanhängande inlägg utan någon större del information eller känsla i.
°#°#€
I fredags var jag glittrig.
Uääääääh, trött på att endast känna smärta och självhat. Uäääääh, skrik. Skrik det.
Jag ska ta dig med storm hahahahahahaha
Tänker inte be om ursäkt för detta ens, får göra hur som helst.
#####
Är så trött. Är så trött på att krama och trösta, på att le och skratta, på att pussa och säga att allt är bra. Är så trött på att inte få höra att allt kommer bli okej med mig. Mina närvarostatistik präglas inte längre av frånvaro, mina överarmas speglas inte längre av rivsår och knivärr, mina ögon svider inte längre av gråt, min hals faller inte sönder av skrik. Men alla fibrer i min kropp, alla atomer som byggt upp mig, allt jag är gör ont. De skriker och skakar, slänger sig mellan mina ben och hjärtat. Men det syns inte på utsidan, syns det inte på utsidan måste allt vara bra. Syns det inte på utsidan måste det betyda att man inte behöver fråga hur det är, betyder det att man inte behöver krama, betyder det att man kan sätta åt sidan, betyder det att man inte behöver ha tid för gråten. Det betyder att det inte märks. Inte för någon, inte för något.
För fingrarna över spegeln och slå så hårt det bara går, låt spegelbitarna falla till marken, till mina nakna fötter. Låt knogarna spricka och strömma av blod. Låt mig leva i sju års olycka till. Låt mig stiga över glasbitarna. Titta inte i dem, titta inte på vad som speglas. För jag speglas i dem, det värsta man kan se. Det värsta jag kan se tittar tillbaka.
181818
Dagens frisyr:
Eh, bara utsläppt haha
Dagens kläder:
Högmidjade byxor och en vit FIlippa K tröja. Och en lång kofta på dä
Dagens händelse:
Hmm... Alltså var precis på en funked up spelning och de var bra men det var nästan ingen publik och snubbarna som fixade med ljuder hade inte riktigt fixat med det... Men det var en fin lokal och de spelade himlans bra som vanligt så ja
Dagens vill ha:
Fredag! Och det är det imorgon, wiiiih. Vill även ha ahs avsnittet som kommer ut nästa vecka jatackkk
Dagens saknad:
Alltså så mycket grejer?? Tagga Berre, fina ord och
Dagens tråkigaste:
Tog den 3dje livmoderhalscancer sprutan idag, vilket var ganska obehagligt. Men slapp göra gympaprovet pga detta så det var nog inte så tråkigt ändå.
Dagens godis:
Alltså BG hade med sig en stor påse plockgodis till ensemblen idag<3<3<3
Dagens humör:
Vet inte faktiskt.
Dagens komplimang:
"Fint hår" haha
Dagens längtan:
Julenjulenjulen
Dagens tv-serie:
Alltså.. har kollat lite på Dance moms idag. Det är så himla sjukt och åh, jag vet inte vad jag ska ta mig till. Mår lite illa. Skräckblandad förtjusning, det är så hemskt.
Mvh kul
171717
Sushisushisushidate
Här var vi på fest och plötsligt skrek någon TIMBE DU MÅSTE GÅ UT GÅ UT GÅ UT, när jag kommit ut sitter Inez i denna stol och säger något i stil med kolla vad coolt, du borde ha massa bilder på mig när jag sitter här!! Så jag tog massa bilder.
Då och då är jag barnvakt åt dessa små sötkusiner som är så fina att man dör lite.
En del av en Torsdags-frukost.
Jag börjar tappa kontrollen över hur många bilder jag har på mig och stina framför festpar numera.
Hahahah här var vi på fest och så spelades shoreline och jag blev så himlahimla nostalgisk och fick en så stor klump i magen att jag låste in mig på en toalett och tog några såna här bilder istället för att dansa tills hjärtat brister.
Detta är lite av vad jag håller på med. Inte i närheten av allt men lite iallafall. Aningen bättre än inget.
Jag gör så mycket jag kan för att inte låta mörkret krypa upp längs min rygg och ta mig i akt, jag dansardansardansar och försöker skratta så mycket det bara går. Men ibland på dagarna eller nätterna eller morgnarna lyckas den ändå gripa tag runt om hela mig och då kommer det tillbaka. Rösterna skriker och allt jag ser är mörker, men sen lyckas det försvinna igen. Jag är bara så himlans rädd att det ska bli oftare och starkare med tanke på att mörkrets årstid kommer. Och det påverkar mig, vare sig jag vill det eller inte.
You're a great writer, don't waste all your inspiration on me såg en bra film och döpte en ny spellista till ett citat ur den.
161616
Gisslek! Vilken av bilderna är på lite av mina celler och vilken av bilderna är på encelliga djur som typ bor i alger??????? Ingen vet! Skoja, lol, jag vet
°"°"
Mmm, hötslov. Mmm, stockholm.
På Fredagen åkte vi tåg halva dagen, sedan gjorde vi inte så mycket fram till kvällen. Vi åt middag på babylon, vilket seriöst var något av det godaste jag ätit. i. mitt. liv.
Såg en av de sötaste hundarna jag sett, var tvungen att fota denna pälsboll.
Sen gjorde vi något ganska pinigt, vi gick på idol. Kakan jobbar ju där och hon hade frågat om vi inte kunde komma och titta, så då gjorde vi det. Det var första gången jag någonsin såg ett helt avsnitt av idol, när det inte är auditions då. För auditions tycker jag är ganska kul pga gillar när folk är dåliga. Förlåt. Men ja, det är rätt kul då. Jag kände mig iallafalll mest såhär under halva showen, haha.
Jag vaknade till en hästmorgon och en skvallertidning.
Vi gick på moderna under dagen. Jag tog egobilder och fotade fina citat på toaletten.
Det är så fint. Rätt ofta undrar jag hur mitt liv hade varit om vi aldrig flyttat därifrån.
Drog oss mot dramaten för att äta och sedan gå på Necronomicon.
Efter föreställningen hade både jag, hanna och kakan hunnit bli lite hungriga igen, så vi åt lite till. Jag åt chevremacka, såklart. Äter så mycket chevre att det börjar bli konstigt.
Jag vet inte varför jag plötsligt blivit en sådan som lägger upp nästan hela dagar här, nu har jag gjort det iallafall. Men ja, det kanske jag vill göra ibland, så så blir det. Mest matbilder dock, shit va pin. Men det är ju så gott med mat.
Är väldigt pepp på Lykke Lis nya. Skönt att hon gör grejer igen.
¨¨¨
Det är sista dagarna på höstlovet nu och det har blivit kallt ute och mörkt tidigt.
Jag spenderade de första 5 dagarna av mitt lov i Stockholm med mamma. Sen har jag bara varit hemma resten av tiden, gått på bio, fikat, myst och varit på festligheter. Jag försökte även skriva en av de 100 uppsatser som jag inte lämnat in denna termin, det gick sådär.
Här är jag när jag nästan precis vaknat och tänker att jag ska skriva en av alla uppsatser men inte vill. Vill däremot ha en likadan klänning som bat for lashes har i sin Laura video. Jeezus
Ps. herregud american horror storys senaste avsnitt......... dog.
,,,
Ytlig. Dum. Förlorat intellekt. Korkad.
Min självkänsla ligger inte på topp och de här är fyra utav de främsta anledningarna. Jag önskar så himla starkt att jag inte skulle bry mig ett dugg om vad folk tycker eller säger om mig, och till viss del stämmer det. Vissa saker bryr jag mig inte alls om vad folk tycker, men vad folk tycker om mitt intellekt och mitt förstånd har den senaste tiden blivit en oerhört svag punkt för mig.
Jag tycker om materiella ting, såsom kläder, prylar. Jag tycker även om människor, men inte alla - inte ens särskilt många. Förmodligen för att jag inte tycker om mig själv så mycket, Men jag jobbar på det, så satans mycket. Försöker säga och tänka fina saker till mig, om mig, om andra. Något snällt, någon positivt, något omsrogsfullt. Någonting lite glädjande.
Jag bärgar mig inte i självömkan, jag tycker inte att jag förtjänar det. Även där blir det klurigt, det är ju just detta som jag försöker motverka - att inte tycka jag förtjänar någonting, inte förtjänar livet. Men jag vill inte heller förvandlas till någon som älskar att gurgla runt och tycka synd om sig själv, för en mår så dåligt.
Jag skriver inte lika mycket och jag skriver inte lika bra. Jag skriver inte någonting som ger mig det jag vill, jag skriver bara stela texter. Skräp. Hela den här texten är skräp. Jag borde inte publicera den, men det kommer jag. Jag publicerar skräp på en skräpblogg. Jag matar er med skräp, tvingar i er skräp.
-=+
Tar tråkiga hipsterbilder.
Dricker mycket lemonad. (Ps, här har jag på mig en av mina favvoklänningar, från acne!)
Skulle gå och laga min mobil på emporia, sen kom jag på att de hade 7D bio, så då testade jag och mamma det! Det var kul, men föga imponerande. Lite halvdant helt enkelt.
Spegelfoto på Casual Street Foods toa. Deras fisktacos var något av det godaste jag någonsin ätit. "Fisktacos" låter jätteäkligt, jag vet, men det är extremt gott.
Chevremackor, te och yoghurt med müsli, nötter och honung är något som jag överkonsumerar.
Mamma var på bokmässan och kom hem med massa nya böcker! Jag blev superglad.
Sorry I'm not sorry över alla spegelbilder från olika restauranger.
_-_-
Det låter dumt och det låter skruvat. Men frågan är inte hur det låter, frågan är vad som görs. Ska jag göra det igen? Ska jag förlora mig själv. Ska jag släppa alla tyglar och låta stormen ta mig, välkomna den med armarna hängande vid sidorna? Jag ska det.
Men ingenting görs. Tyglarna släpps och armarna hänger, men ingenting griper tag i mig. Det nuddar mig, skakar om mig och lämnar mig sedan ensam igen. Jag försökte välkomna stormen men den ville inte ha något välkomnande. Den ville lämna mig på den kalla hårda marken, där jag kan känna vinden slå mot ansiktet men inte får flyga, inte för mer än en sekund. Den vill inte se mig i ögonen och bära mig vidare, den ville bara ruska och skaka, vrida och vända, kasta och släppa.
Jag gör ingenting åt det. Jag vågar inte och jag klarar det inte. Jag står kvar, på samma fläck som innan. Kroppen speglas av rivsår och kyla. Jag flyttades inte ens en meter framåt.
AAAA
Inte sen absolut sist men den senaste månaden iallafall.
Årets (för mig) viktigaste dag föll in, min födelsedag! Jag var superglad och här är jag när jag precis vaknat och börjat öppna paket.
Här är lite av det som jag fick i present.
Här är en bild från en fest.
Och så äter jag frukost med min ena favorit väldans ofta, hon verkar dock mest vilja titta på bilder av sig själv i mobilen.
"Turtleneck and chain, turtleneck and chain"
Jag vaknade till att mamma stekte pannkakor och drog med oss till nimis en förmiddag. Jag råkade ta denna bild då jag täcker över halva linsen med ett finger, men jag bryr mig inte för det enda som syns är mamma och henne tycker jag ju så himla mycket om att den fick vara med ändå.
Jag är fullständigt oinspirerande och ointressant. Men jag tänkte börja kämpa på, tänkte fortsätta som jag vill. Jag är så himla glad över att jag kommit så långt som jag gjort, att jag inte lever i ett konstant mörker utan faktiskt kan skratta och känna det i nästan hela kroppen. Jag ser fortfarande saker och hör fortfarande rösterna, väldigt ofta. Men inte alltid och de tvingar mig inte att skada mig, de tvingar mig inte att skrika.
---
Och du känner dig dum och borta, dina skratt klingar inte som de brukade och ditt hjärta faller isär i tusen bitar. Du vill inte prata med någon, du vill inte se någon, du vill inte var någon. Döden bjuder in dig i sin famn tillsammans med alla andra, tillsammans kan ni leva där i en klump - en massa. Ni är inga individer ni är bara en enda röra av känslor och kött, blod, gråt och känslor.
Jag ska skaka dig itu, jag ska läka dina sår och jag ska se dig i ögonen.
°°°
Kom till skolan. Visade sig att min spanskagrupp inte ens finns. Nu sitter jag i cafet och lyssnar på Claudio PRC istället för att göra något produktivt, vilket jag hade kunnat och borde göra. Men det kommer jag inte.
Här är jag som en siamseisk tvilling. Imorgon fyller vi år, och vi ser fram emot det massor. Även om vi redan börjat fira, då vi gör allt till en födelsedagsvecka för att en dag är alldeles för kort tid att vara glad under.
€€€
Förra veckan spenderade jag på Capricias stränder eller vandrande genom Lissabons gator.
Sara var glad och drack drinkar och juicer.
En dag såg vi en nedbrunnen lägenhet i ett fint hus, det gjorde lite ont i magen och jag kan fortfarande inte släppa det.
En annan dag blev det helt plötsligt dimmigt och jättestora vågor, så jag vågade inte ens surfa.
Annars var det mest soligt och 35+.
Läste några böcker och drack iskaffe dag ut och dag in.
"""
Idag är det 12 (!!!) dagar kvar till min födelsedag. Eftersom jag räknar ner från mars och framåt varje år så förstår ni nog hur pepp jag är!
Och så vill jag ca bo i de här byxorna som jag köpte för någon dag sen
För någon vecka sen gick jag förbi den här skylten och bah
NÄ SHIT VAD SKÖNT ATT DET ÄNTLIGEN FINNS BILAR SOM JAG KAN FÅ KÖPA OCH VARA I!!! SÅ JÄVLA GÖTT!!! TAGGA KÖRKORT NU NÄR DET FINNS BILAR FÖR OSS TJEJER
Nä, alltså blev skitarg och var tvungen att fota och typ kräkas lite.
++
Mvh lite skadeglad (väldigt skadeglad) över att Tom Odell ställde in på Way Out West. Hihihi
-
Ljudet stiger i huvudet och blodet dunkar, det hörs genom hela skallen. Som tunga steg i långa trappor dunkar det. Insidan av mig skakar, organen studsar från vägg till vägg. Men på utsidan är det stilla, som sovandes av morfin. Insidan skriker och bankar på fasaden, försöker krossa ytan och ta sig ut. Men utsidan ligger som staty, varje ansiktsdrag lagt som det ska vara. Insidan ryter fram skrik efter skrik, frustrerade, förtvivlade, panikartade skrik. Men ur min mun kommer bara korta svaga flämtningar, aningen tyngre andetag än de jag framfört några sekunder tidigare.
Hjärtat gör ont, det känns som att det blivit svart eller försvunnit. Skriken kommer inte pga krossat hjärta, de kommer över oron att inte ha något hjärta. Över oron att inte känna någonting, över oron att de enda känslorna som lyckas ta över kroppen från topp till tå är ångest och svart. Det pulserande blodet rinner inte rött, det rinner svart. Det pulserar tungt, men inte levande. Det har inga andra känslor, min kropp har inga andra känslor. Min hjärna får aldrig andra tankar och mitt hjärta dunkar aldrig för något annat. Det dunkar för ilska, ångest och sorg. Det dunkar för oron över att jag tappat alla känslor, det är nästan som en önskan att få det krossat - bara för att jag då får vara medveten om att jag kännt någonting.
++++++
Glad för att det var sista dagen på jobbet idag och för att jag ska vacay i Lissabon i augusti fick jag vet precis!! Faaaaan va gööööööttttt
