42
Där kommer det. Från botten av det jag kan kalla mig själv. Svällandes upp genom det som anses vara min kropp och kringlandes kring mina tankar. Slutligen griper det tag om allt bara för att slita det loss från varandra, kasta delarna över rummet och låta dem långsamt och plågsamt försöka finna varandra igen. Försöka bygga ihop sig till en hel enighet igen. Än så länge ligger de dock kvar i sina hörn, förstörda och ruttnande. Och jag kan känna varenda liten del, förstöras och ruttna. För varenda liten del är en liten del av mig.
Kommentarer
Postat av: Anonym
jag vill veta. jag vill lyssna. eller jag vill i alla fall finnas där för dig och du ska veta om det och det hade varit min dröm om jag fick hålla om dig. för du är det vackraste och finaste som finns i mina ögon.
Trackback
